Ur artikeln
En topp och en svart skinnkjol med prislapparna kvar är slängda över soffkanten. I garderoben hänger klänningen från gårdagens gala bredvid strassen för gästspelet på Berwaldhallen.
– I morse insåg jag att jag inte har något att ha på mig. Toppen impulsköpte jag från Karen Miller och kjolen hittade jag i en lada ute på Ekerö. Jag trodde det var ett spa, med det visade sig vara en klädaffär, så det blev en kjol i stället för massage.
Jill har sitt svenska Nashville hemma i Vänga utanför Borås. När hon flyttade dit för snart 20 år sedan var Borås en grop i gruset. Idag är det en fantastisk stad med universitet, textilmuséum och massor av konst, berättar Jill.
Att lämna Skåne och havet och flytta till Borås var ingenting hon funderade över, hon var ju störtförälskad.
– Vi hade känt varandra i fyra månader då jag kom hit första gången. Jag flyttade aldrig ut igen och han slängde heller inte ute mig. I dag har vi två döttrar tillsammans och hans första är ju lite som min även hon.
Paret hittade en timmerstockstuga utanför Borås, omgiven av skog och ängar som under åren har omvandlats till ett amerikansk lodge. Ett Nashville i Borås. Det är där Jill har sin egen veranda.
– Jag har gjort så otroligt mycket och varit med om fantastiska saker. Nu ska jag vara hemma i Vänga. Sova länge, äta långa frukostar, dra ut mig själv till ungarna i trädgården och ligga kvar efter jag har vaknat efter sex timmars sömn. Antingen somnar jag om eller så får jag ligga där och ha tråkigt. Det ska bli fantastiskt skönt.
Foto: Peter Jönsson
